torsdag, december 06, 2007

Kyrkors sociala arbete framställer kvinnor som offer

Catharina Thörn som forskar om kvinnor och hemlöshet ger en intressant kritik av en kampanj från Stadsmissionen i Stockholm. I kyrkans och socialtjänstens arbete riskerar arbetet mot hemlöshet att individualiseras. De hemlösa pekas ut som problemet och fokus ligger ”snarare på vilken vård och behandling de hemlösa behöver” än på vilka bostäder som behöver byggas och vilka boendeformer som kan utvecklas. Många kyrkor plåstrar om och glömmer medvetet av att ändra de samhällen vi lever i så att våldet och skadorna motverkas. På så sätt gör kyrkornas arbete fattigdom och hemlöshet uthärdligt, åtminstone för oss åskådare i medelklassen.

Hemlöshet förknippas traditionellt med män. Kvinnor som blir hemlösa riskerar att ”få sin könsidentitet ifrågasatt”. Kvinnor associeras med hemmet medan gatan förknippas med män eller med prostitution. Hemmets fyra väggar håller så att säga ”kvinnor på plats”. För att stärka de kvinnor som är hemlösa bedrev Stadsmissionen i Stockholm en kampanj 1992. Kritiken riktades ”mot att män setts som norm inom hemlöshetspolitiken och att kvinnors behov osynliggjorts”.

I kampanjen och i debatten efteråt pekas, enligt Thörn, hemlösa kvinnor ut som sexuellt utnyttjade offer. Kvinnorna framställdes som objekt och det skapades en stereotyp bild av vem den hemlösa kvinnan är och vilka behov hon har. Samma bild återskapas av socialtjänst och många institutioner som arbetar med hemlösa kvinnor. ”Återkommande för institutioner och kvinnohus som startades för att hjälpa hemlösa kvinnor är att föreställningar om hemmet och kvinnlighet dominerar verksamheten. De är ofta mindre institutioner med en hemlik miljö. Kvinnorna får lära sig pynta, sy gardiner, laga mat och få bättre kroppskännedom. Kort sagt, fostras till ”riktiga kvinnor”! ”Hemmet blir, i den svenska hemlöshetspolitiken, en arena där socialtjänsten kan kontrollera och reglera kvinnornas könsidentitet.”

”Den feministiska rörelsen har länge och med rätta ihärdigt kritiserat att kvinnors identitet kopplas till hemmet.” Catharina Thörn menar att hemmet måste erkännas ett värde, inte som garant för kvinnors identitet som kvinnor, utan som ett uttryck för rätten att ha makt över sitt liv. Som jag tolkar det behöver kyrkan därför innovativt konstruera nya boende- och samhällsformer där kvinnors och mäns rätt till makt, gemenskap och demokrati konkurrerar mot bostadsmarknad och privatägda villagetton där hemlösa inte har tillträde.

Per Herngren

2007-12-06, version 0.1

 

Källa

Catharina Thörn, Hem ljuva hem, Tidskrift för genusvetenskap, nr 3 2007, s 83-85.

onsdag, november 21, 2007

Se film på präster som gör civil olydnad 1971

Den klassiska civil olydnadsaktionen 1971 med jesuitprästen Dan Berrigan, hans bror den katolske prästen Phil Berrigan och Catonsville Nine finns nu på You Tube! Dan och Phil grundade 1980 plogbillsrörelsen tillsammans med Anne Montgomery och flera andra. På filmen ser ni hur Catonsville Nine bränner inkallelseorder till Vietnamkriget med hemmagjord napalm. De hade tidigare tömt ett värnpliktskontor på inkallelseorder. Bröderna Berrigan ställer sig bredvid varandra i filmen och gör korstecknet. Intressant är att se de manliga aktivisterna bära grå kostym, vit skjorta och slips.

 

Fram till hans död satt Phil Berrigan mer än elva år i fängelse, mest för plogbillsaktioner men han satt också flera år i fängelse för de tidigare aktionerna mot Vietnamkriget. Tidigt sjuttiotal startade han den kristna motståndskommuniteten Jona House. På deras hemsida kan man läsa mer om Phil Berrigan och även om hans bror Dan Berrigan.

lördag, november 17, 2007

Heroes smider svärd till plogbillar

I tv-serien Heroes har huvudpersonerna superkrafter som de fått genom en genetisk defekt. De använder sina krafter för goda eller onda syften och flera intressanta moraliska problem tas upp. Problem som återkommer är hur man stoppar bomben eller hur man stoppar kriget. Den japanske Hiro kan stanna tiden samtidigt som han kan rädda människor eller avväpna hotfulla personer. Hiro råkar hamna i samurajernas tid. Under några avsnitt i början av säsong två arbetar han för att hindra ett stort krig. Krigsherrarna har från väst importerat en ny typ av vapen som verkar på avstånd, vi skulle kalla dem gevär. Med sin super-snabbhet har Hiro möjlighet att döda både soldater och generaler. Men han hävdar att lösningen är att avrusta alla gevär. Och i avsnitt 7 av säsong två utför han en plogbillsaktion och lyckas stoppa hela kriget.

 

Andra serier och filmer med plogbillsaktioner

Terminator 2

Star Trek, Voyager

fredag, oktober 26, 2007

Vem är den rike och vem är den fattige?

När man kombinerar fakta på nya sätt upptäcker man ibland att världen ser annorlunda ut än vad man trodde. På Global Rich List fick jag nyligen reda på att med min årslön tillhör jag de 12 procent mest välavlönade i världen. Några dagar senare hittade jag en intressant inkomstlista i lokaltidningen GP.

Medelinkomsttagaren i Hammarkullen där jag bor är tydligen bland de elva procent mest avlönade i världen. Om vi åker en kvart med spårvagn 4 eller 9 hamnar vi mitt i Göteborg. Medel-göteborgaren tjänar ungefär dubbelt så mycket som vi i Hammarkullen, hm. ”Göteborgaren” hamnar då bland de sex procent mest avlönade i världen. På andra sidan Göteborg från Hammarkullen sett är snittinkomsten bland de två procent rikaste i världen.

När jag åkte spårvagn idag tog jag gratistidningen Metro. Deras statistik visar att klyftan mellan de rikaste och fattigaste i Sverige har ökat kraftigt de senaste tio åren. Jag hoppar av vagnen och går upp till Skanstorget. Inne på Blue Mountain café är det gratis trådlöst Internet. Jag kopplar upp mig mot Global Rich List igen och får då reda på att de tio procent mest välavlönade i Sverige är bland de fyra procent mest avlönade i världen.

Och de tio procent mest fattiga i Sverige är bland de tretton procent mest ”rika” i världen.

Man kan dra många slutsatser av det här. Min första reflektion är att ”Sverige” är väldigt missvisande för att skapa en statistisk population. Sverige är inte en egen autonom bubbla som flyter omkring för sig själv i världshavet för att ibland stöta på andra bubblor. Vi har blivit indoktrinerade att tänka på Sverige som en egen mängd. Hur tränar vi bort det?

Per Herngren

2007-10-26, version 0.1

Källor

http://www.globalrichlist.com/

Metro Göteborg, 2007-10-26, s 12.

Göteborgs-Posten 2007-10-22, s 10.

onsdag, oktober 10, 2007

Lönearbetet är konkurrerande religion

Det asketiska livet är en gestaltning av tillvaron efter Guds vilja. En rad puritanska metoder uppfinns och utvecklas inom kristendom. Detta öppnar upp nya möjligheter även utanför kristendomen. Asketismen förs via protestantismen över till kapitalismen. ”Puritanen ville ta sitt yrke som ett kall”, skriver den klassiske sociologen Weber i den Protestantiska etiken.

Inom kapitalismen väljer lönearbetaren alltmer att uppfatta sitt yrke som ett kall och bröt därmed med den traditionella livshållningen. Vad som en gång var en fråga om dagliga val och beslut blir alltmer en fråga om anpassning till konsekventa asketiska metoder där lönearbetaren offrar sig själv för arbetet. Uppoffrande lojalitet och asketisk lydnad blir lönearbetets etik.

Weber går så långt att han använder metaforen demon. Lönearbetaren måste lyssna på sin demon, hörsamma sin yrkesplikt med all den självbegränsning som detta innebär. Här skapas en sekulär asketisk religion där demoner och gudar finns inuti vår värld snarare än bortom den.

Speciellt intressant är att uppoffringen för lönearbetet uppnås genom individualism. Genom disciplinerat självförverkligande underordnas individen lönearbetet. Att växa som människa individualiseras och blir en metod för att tukta lönearbetaren.

De senaste åren får alltfler lönearbetare hjälp av en personlig coach eller rådgivare med att stiliseras och designas. Vi kan kalla det för ett stiliseringstvång när man blir tvungen att markera tillhörighet vilket skapar en form av kastsamhälle.

Denna asketiska religion avlastar lönearbetaren från att dagligen behöva ta ansvar för hur hon ska leva sitt liv. Lönearbetet är alltså en religion som konstruerar en etisk och styrande moral. Man behöver inte längre fundera över det möjliga livet. Lönearbetet ger svar på frågan om vad som är det riktiga och rätta livet.

Per Herngren

2007-10-10, version 0.1

Källor

Carl-Göran Heidegren, ”Livsstil och livsföring i Simmels och Webers klassiska sociologi”, Sociologisk Forskning 2004, nr 4.

Weber, The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism, London: Unwin University Books, 1968.

Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Borgholm: Argos, 1978.

lördag, augusti 25, 2007

Yttrande om förundersökning

Bland Vin & Fikonträdsplanterarna försöker vi använda postprotest – visa lösningar utan att betona det negativa. Det är svårt när man går in i rättsprocessen eftersom den bygger på negationer. Här har jag dock gjort ett försök i mitt yttrande till polisen. Är det någon som har idéer och förslag på hur man kan formulera sig proaktivt snarare än reaktivt i rättsprocessen?

Yttrande Diarienr 1400-K133136-07

Tack för arbetet med förundersökningen!

Utredningen tycks inte ha undersökt ifall jag och mina medåtalade faktiskt försökte förhindra brott, då främst deltagande i av riksdagen fastställt olagligt krig, samt mord. I förundersökningen ser det ut som det är fastställt att det är vi som begått brott.

Jag antar att inte rättegången är uppgjord i förväg och begär därför att utredningen undersöker ifall brott begås av Saab Microwave, och ifall vår intention i Vin & Fikonträdsplanterarna var att skapa en trädgård med vinstockar och fikonträd inne på vapenfabriken vilken verkar rehabiliterande för att företaget istället för mord och brott ska kunna gå över till samhällsviktig verksamhet.

Vänliga hälsningar
Per Herngren, Angered 2007-08-24

torsdag, augusti 16, 2007

Beslagtagna foton inifrån vapenfabrik nu publicerade

Les Gibbons hade med sig kameran när Vin & Fikonplanterarna grävde och vattnade inne på Saab Microwave. Därinne är det fotoförbud. Kameran beslagtogs när Les anhölls. Men nu är bilderna tillbaks och vi har äran att publicera dem på Internet - vilket också är civil olydnad. Delta i olydnaden och njut av bilderna!


(Plantorna med stora blad är fikonträd och de med smalare blad är vinrankor.)

fredag, augusti 10, 2007

Tre trädplanterare gripna för civil olydnad på vapenfabrik

Från pressmeddelande 9 augusti 2007

"Vin & fikon Saab Microwave 2007" började bygga om vapenfabrik i Mölndal

Åklagare begär Les Gibbons häktad fram till rättegång

På Hiroshimadagen den 6 augusti, gick gruppen Vin- och fikon Saab Microwave 2007 in på Saab Microwave i Mölndal och planterade ett vinträd och ett fikonträd. Sedan greps de klockan 18:00. Se bilder på planteringen inifrån vapenfabriken. Per och Jonas släpptes efter förhör. Les Gibbons är begärd häktad fram till rättegång av åklagare Jonas Almström. Häktningsförhandlling sker på Nagasakidagen 9 augusti kl 11:30 i Mölndals tingsrätt, Södravägen 25 i Göteborg.

De tre från Vin- & fikonplanterarna som greps är Jonas Johnsson 22 år, socionomstudent, Göteborg. Per Herngren 46 år, författare, Hammarkullen. Les Gibbons 49 år, mentalvårdare, Southhampton, England.

De anlade en trädgård inne på vapenfabrikens område. De har vid tre tillfällen under tre dagar planterat 3 vinträd och 2 fikonträd på området på ca 15 meters avstånd från fabriksbyggnaden. "Planteringen av vin och fikonträd är vårt sätt att gestalta liv och ickevåld, och med det faktiskt börja ombyggnaden av fabriken" berättar Jonas Johnsson 22 år, Göteborg. Vi försöker skapa en värld där 'Var och en skall sitta under sin vinstock och under sitt fikonträd, och ingen skall hota honom' eller henne - Mika 4:4

Planteringen gjordes som skapande civil olydnad istället för protest. "Istället för att protestera vill vi initiera en förändring. Protesten är negativ och överlåter beslutsfattande. Vi behöver sätta igång att förändra och inbjuda andra att fortsätta omvandlingen av vapenfabriken. Detta kallar vi postprotest. Vi föreslår att protestens epok är förbi", säger Per Herngren 46 år, Hammarkullen.

"Vår civila olydnad var öppen och ickevåldslig och en nödvändig del av demokratin." förklarar Les Gibbons 49 år, Southhampton i England. Vidare hävdar han att "Lydnad skulle vara ett större brott än att plantera vin & fikon inne på SAAB Microwave." "Som socionomstudent vill jag göra göra mitt framtida yrke onödigt. Det är viktigt att förhindra att människor nödställs genom krig och fattigdom likaväl som att ge de redan nödställda en hand" motiverar Jonas sin medverkan i planteringen.

"Jag åkte till Irak för att utmana saktionerna, nu planterar jag vin- och fikon för att göra en proaktiv förändring" säger Les Gibbons 49 år, Southhampton, England.

Bortanför protesten

Vin-och fikonplanterarna har lämnat protesten, inga negativa slagord förekommer, istället föröker de betona det positiva skapandet. "Vi använder inga protestord: vi säger inte 'Nej!'. Inte heller ber vi ledare utföra jobbet åt oss. Henry David Thoreau menade att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Här sådde han fröet till ett ickevåldsmotstånd som bygger på en helt annan logik än protester: att vara emot, uttrycka missnöje, att vara reaktiv. Vi kallar den skapande olydnaden för proaktivt motstånd" berättar Per Herngren, 46 år, Hammarkullen. "Vi undviker protestbudskap utan försöker istället visa på positiv förändring. Inget utpekande eller personangrepp förekommer" tillägger Jonas Johnsson, 22 år, Göteborg.

torsdag, augusti 02, 2007

Människor är mål inte medel - om antistrategi

I soldiset från en sommar som enligt SMHIs hemsida kanske kommer på måndag läser jag manuset till en ny intressant bok om civil olydnad av Annika Spalde, Pelle Strindlund och Klaus Engell. För dem gjorde jag en uppställning om den anti-strategiska vändningen inom motstånd och ickevåld. Det vore intressant att få andras synpunkter.

Den antistrategiska vändningen finns redan hos Gandhi men är nog mest radikal hos amerikanska plogbillar som Liz McAllister, Anne Montgomery, Phil och Dan Berrigan.

Motsättningen mellan instrumentellt och antistrategiskt tänkande inom motståndsgrupper motsvaras delvis av motsättningen mellan naturvetenskapligt inspirerade orsak-(på)verkan teorier kring makt och politik gentemot mer konstruktionistiska tankar från Foucault, poststrukuralistisk feminism, hermeneutik, fenomenologi och system teori.

Det antistrategiska tänkesättet vänder sig mot att man använder naturvetenskapens orsakskedjor på samhället, alltså tron att samtal och social gemenskap egentligen är orsak-verkan snarare än förståelse och dialog. Orsak-verkan är traditionellt kopplade till borgerliga tankar om strategiska maktspel mellan maktgrupper. Men de återfinns också inom proteströrelsens tro på påverkan genom informationsöverföring eller kraftfulla massaktioner.

Här har jag gjort en idéhistorisk översikt om övergången från instrumentellt tänkande till antistrategiskt och konstruktionistiskt tänkande. Tillägg, synpunkter och nyanseringar vore tacksamt!

Per Herngren

2007-08-02, version 0.1

Antistrategiska vändningen

 

Instrumentellt

Antistrategi

Krig

Strategi är hur man vinner kriget. Taktik är hur man vinner slaget.

 

Gandhi

Karmalagen. Allt är orsak-verkan.

Målet och medlet är samma sak.

Plogbillar som Anne Montgomery, Liz McAllister, Dan och Phil Berrigan.

 

Anti-instrumentell direkt aktion som öppnar upp möjligheter snarare än orsakar en påverkan på andra. Motstånd är byggande av lokaliserad  motstånds ”community” snarare än ”aktioner” som verkar någon annanstans. Aktioner åstadkommer inte det de inte åstadkommer! De är konfrontation, gåvor och erbjudanden. Innovationer möjliga att upprepa och finslipa. Överskott på symbolisk kraft och mening istället för orsakskedjor. Leva det samhälle man vill ha.

Anarkism

Indirekt aktion: Sätta igång orsakskedjor som ändrar på folks tankar och handlingar.

Direkt aktion. Skapa eller leva (en bit av) det samhälle man vill ha. Inbjuda, erbjuda eller utmana istället för att ändra på folk (påverka).

Protest- rörelse

Orsak-(på)verkan. Organisera folk i en massa skapar en speciell kraft som påverkar opinion och makthavare. Det är makthavare som ska förändra.

Direkt aktion är egentligen indirekt aktion. Det som tycks vara direkt aktion har större genomslagskraft för att ändra på folks beslut och åsikter. Ickevåld och nonviolent direct action reduceras i denna tradition till instrumentella och indirekta handlingar.

Gene Sharp, socialt motstånd, civil- motstånd.

Maktspel. Aktioners kraft i en orsakskedja/ påverkan. Ju högre kraft i en aktion desto större (på)verkan på människors tankar och handlingar.

 

Aristoteles

Techne – omoralisk handling där andra är instrument för ens mål.

Praxis – moralisk handling där andra är mål i sig.

Habermas

Instrumentellt handlande

Kommunikativt handlande.

Foucault

 

Anti-strategi: Försöker innovativt bygga verktyg för befrielse från historien och från orättvisor. Ej orsakskedjor. Meningen är inte underordnat något framtida mål.

Pedagogik

Påverka elev. Transport-metaforen: överföra kunskap från lärare till elev.

Paulo Freire: Påverkan är manipulation och förbjudet. Befrielse och kunskap är gemensamt samtal och dialog.

Feminism

 

Butler: Mat(t)erialisering, förkroppsligande av makt och motstånd.

Butler, Derrida, Spivak, Bhabha

 

Meningen ligger inte någon annanstans, inte i något mystifierat annat, eller i något ännu fördolt.

Samhälls-vetenskap

Spelteori, rational choice, economic man.

Systemteori, hermaneutik, fenomenologi, poststrukturalism, kommunikativt handlande.

Social rörelseteori

Resurs- mobiliserings teorin: Målrationellt skapande av resurser för förändring; alltså instrumentellt handlande. Se även rational choice theory.

Nya sociala rörelser teorin: Skapar identiteter snarare än instrumentellt handlande.

 

onsdag, juli 18, 2007

Civil olydnad plikt enligt Martin Luther King

I sitt brev från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skrev Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.”

 

För dig som tycker det är tid att göra sin plikt!

lördag, juni 30, 2007

Välkommen på civil olydnad i augusti!

Anmäl dig för att göra civil olydnad eller bli stödperson till Jonas Johnsson - 0735-97 09 58

 

Pressmeddelande 12 Juni 2007

Planterar vin & fikonträd inne på Microwave i Mölndal

Vin- & fikonträdsplanterarna anlägger en vin- och fikonträdgård inne på Saab Microwave i Mölndal den 4-9 augusti 2007.

Saab Microwave tillverkar idag radarsystem och elektronik till vapen. Därför kommer vin- & fikonträdsplanterarna med civil olydnad börja bygga om del av fabriken till en fruktträdgård, som ger liv istället. Planteringen görs som en proaktiv aktion, där man initierar konstruktiv förändring utan att använda negativ protest.

 

Bortanför protesten

Vin-och fikonplanterarna har lämnat protesten, inga negativa slagord förekommer, istället föröker de betona det possitiva. "Vi använder inga protestord: vi säger inte 'Nej!'. Inte heller ber vi ledare utföra jobbet åt oss. Henry David Thoreau menade att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Här sådde han fröet till ett ickevåldsmotstånd som bygger på en helt annan logik än protester: att vara emot, uttrycka missnöje, att vara reaktiv. Vi kallar det för proaktivt motstånd" berättar Per Herngren, 46 år, Hammarkullen. "Vi undviker protestbudskap utan försöker istället visa på positiv förändring. Inget utpekande eller personangrepp förekommer" tillägger Jonas Johnsson, 22 år, Göteborg.

"Planteringen görs som en civil olydnadsaktion. Det innebär ett lagbrott som bygger på öppenhet och ickevåld, där man inte smiter undan från konsekvenserna. Att vi tar ansvar för det vi gör, tar straffet." säger Jonas Johnsson. "Att det sker i ickevåldets anda innebär att vi bemöter alla med respekt och gör vårt yttersta för att undvika att våldsamma situationer uppkommer. Ickevåld innebär inte bara att avstå från våld, utan även att uppsöka det och bemöta det" förklarar Frida Jönsson, 23 år, Tommelila. Civil olydnad och ickevåld är på så sätt invävt i varandra.

Förberedelserna innan är viktiga, så att vin-och fikonplanterarna är beredda på vad som kan hända när de börjar bygga om del av fabriken. "För att garantera att planteringen sker ickevåldsligt, tränar vi i förväg olika situationer som kan uppkomma, så att vi är förberedda och kan undvika våld eller respektlöst beteende" förklarar Per Herngren. Det sker främst genom rollspel, så att deltagarna kan prova situationer som kan uppkomma under planteringen. Då vet man lite mer hur man reagerar och inga farliga eller respektlösa situationer behöver uppkomma.

Att det är just vin- och fikonträd som planteras kommer sig av deras inspirationskälla. "Inspirationen har vi fått från den bibliska profeten Mika. Vi vill börja bygga och leva den värld Mika profeterar om ('Var och en skall sitta under sin vinstock och under sitt fikonträd, och ingen skall hota honom' eller henne - Mika 4:4 ), där vin- och fikonträd ger människor skydd, mat och dryck. Där kan var och en sitta trygg under sin vinstock och allt förtryck är borta." berättar Frida Jönsson.

"Vi är del av vin & fikonträdsplanterarna som började använda proaktiv civil olydnad utan protest i England där två svenskar dömdes till en månads fängelse" säger Thomas Helgesson, 37 år, Göteborg, som var med och planterade på Aldermaston i England 2005. Vin- & fikonträdsplanterarna, startades av plogbillar och andra inom ickevåldsrörelsen och har verkat i England (Aldermaston 2005), Holland (2005) och Sverige (Bofors 2006, Microwave 2006).

 

Arrangörer av planteringen är Kristna Freds Göteborg, Kristna Freds Smeder, motståndskommuniteten Fikonträdet - Svenska Freds Göteborg, Speak Civil olydnad & Ickevåld.

Bilder från förra årets plantering på Microwave. Dessa bilder står 2006 års Vin & Fikonträdsplanteringsgrupp åtalad för i Mölndals Tingsrätt.
För att läsa om tidigare planteringar och tankar kring det hela.

 

Presskontakt Jonas Johnsson - 0735-97 09 58

 

Bilaga om förberedelserna

Ickevåldsträning och plantering

Innan aktionen kommer de att träna ickevåld, så inga våldsamma situtationer riskerar uppkomma vid planteringen. Träning och planering kommer att ske i vängrupper. En vängrupp består av både stödpersoner och de som gör civil olydnad. Den finns som stöd under aktion, rättegång och straff.

onsdag, juni 27, 2007

Kamp mot publik

Inom delar av ickevålds- och proteströrelse lever tron att världen förändras när folk blir medvetna, får information eller insikt. Detta ifrågasätts skarpt av sociologer som Bourdieu, feminister som Butler, postkoloniala kritiker som Spivak och Bhabha, och motståndsaktivister som Montgomery och Berrigans. Gemenskap, färdigheter, dis/positioner, strukturer, system, samtal, berättande, textualitet, kroppslighet och materialisering lyfts fram som rimligare förklaringar till förändring än medvetandet.

Övertron på insikt och information har gjort föredraget till en huvudform för politiskt arbete. Det föredraget främst konstruerar är åskådare och tyst publik. Föredraget blir ett effektivt medel för att skapa politisk passivitet. Tron på insikt både förandligar och individualiserar politisk kamp. Vi kan kalla detta för politisk andlighet respektive politisk individualism.

Förslag för att motverka publik

1.        Ersätt föredrag med inledningar. Som grundprincip kunde man tänka sig att inledningar aldrig är längre än halva tiden. Deltagarna får i smågrupper rätt till halva den tillgängliga tiden för att samtala om ämnet eller inledarens reflektion. Möjligheten för deltagare att ta sig ordentlig tid till att samtala och undra gör dessutom att svårighetsnivån på inledningen kan höjas avsevärt jämfört med traditionella föredrag.

2.        Ersätt transportmetaforen med produktion och skapande. Istället för transport av tankar från någon insiktsfull föredragshållaren in i något mystiskt inre hos publiken, producerar deltagarna i smågrupperna aktivitet, kunskap och beslut.

3.        Ersätt frågestunden med smågruppsdiskussioner och så kallade bikupor direkt på plats. Arrangörer och föredragshållare uppfattar att de är demokratiska ifall de ger utrymme efter föredraget för frågor och diskussion bland publiken. Men i storgruppsdiskussionen tar några få över och skapar en självvald panel. Storgruppsdiskussionen är en effektiv maktteknik för att producera tysta åskådare som är svårare att genomskåda än föredraget. "Vi ger ju alla möjlighet att yttra sig." Genom att istället gå direkt till smågrupper, med max sju personer, har i princip alla en praktisk möjlighet att ta till orda: att högt tycka och tänka och undra. Med bikupor, tre till fem som flyttar ihop stolarna, går det dessutom snabbt att växla fram och tillbaka mellan samtal och anförande i storgrupp.

4.        Avskaffa redovisningar. Något märkligt behov; att man måste få veta; gör att många arrangörer slösar samtalstid med gruppredovisningar. Redovisningarna av smågruppsdiskussioner är sällan lika intressanta som gruppsamtalet. Redovisningarna får snarare funktionen av kontroll och konklusion. Låt istället smågrupperna fortsätta samtalet. Finns det möjlighet kan inledaren gå runt till de grupper som vill konfrontera eller undra över något. Eller så kan grupperna skicka reflektioner och frågor till inledaren för ytterligare tid i helgrupp.

5.        Även smågrupper kan domineras av några få. Använd därför samtalstekniker från feminism och ickevåldsrörelse för att bryta dominans. Om varje grupp får tilldelat sig, eller väljer: samtalsunderlättare, tidsunderlättare och maktingripare kan makt fördelas och undergrävas. Genom att dessutom inleda smågruppsdiskussionen med runda får alla tid att yttra sig innan den lilla gruppen går över till fri reflektion.

Per Herngren

2007-06-26, version 0.1

tisdag, juni 12, 2007

Yta utan djup

Vi måste bli misstänksamma mot de vardagsmetaforer som formar vårt tänkande, menar Kathy Ferguson. Alltför ofta stärker de makt. Hon bor på Hawaii och tituleras professor, feminist och postanarkist. Nyligen blev hon inbjuden som inledningstalare då forskarnätverket Resistance Studies startade i Göteborg 6 juni 2007.

Tolv timmars tidsskillnad, och värk i benen skyllde hon på då jag under kvällens fest frågade om jag fick lov att dansa med henne. Då jag satte mig med henne i ett hörn bredvid dansgolvet, lyfte hon fram metaforen yta och djup: Tron att det skulle finnas ett djup eller något nedanför ytan. Istället för att försöka hitta ett mer äkta djup nedanför eller innanför ytan av en person eller text bör vi leta efter relationer mellan ytor.

Här ligger hon nära den franske filosofen Jacques Ranciére som också fokuserar på ytan. Ytan döljer inte, den är en scen där kreativa språkspel spelas upp. Talet blir därmed inte effekter av något inre eller det omedvetna. Talhandlingar är inte heller orsakat av något yttre, något annat, något som kan förklara dem. De är snarare handlingar och politiska yttranden i sin egen rätt; och de kan förändra förutsättningarna för situationen där de uttalas.

Båda lyfter fram en mer direkt världsbild än proteströrelsen. Där ligger fokus istället på påverkan som är en metafor från naturvetenskapens orsak-verkan. Politiska handlingar anses inte direkta, skapande utan påverkar något annat. Genom påverkan är det tänkt att någon annan ska bli skapande.

Protesten fastnar då även i metaforen transport: att kommunikation skulle vara en överförelse av budskap och information. Man tänker sig en inre politisk insikt eller kunskap hos en sändare som transporteras via media in i en mottagare. Och vips händer det något "inne" i mottagaren. Aktioner, samtal och text ses som transportmedel på väg till något annat. Protestgruppen kämpar för att få "ut" sitt budskap, få ut informationen - istället för att leva och skapa det samhälle den vill ha.

Per Herngren
12 juni 2007, version 0.1

fredag, maj 11, 2007

När vi tystnar

Dialog är att turas om att vara tyst.
När den ena tystnar får vi monolog.
När vi tystar många kallar vi det publik.
Om mobbning förr bestod av muntliga elakheter eller fysiskt våld, är den dominerande metoden idag tystnad – att ignorera, att inte ge respons, att dra sig undan.

När vi samtalar tystnar vi som en uppmaning till andra att tala. Vi tystnar för att lyssna. - Ifall vi inte tystnar för att avbryta samtalet.

lördag, maj 05, 2007

Teaterpjäs om plogbillen Carl Kabat

Det har gjorts en teaterpjäs om plogbillen Carl Kabat som suttit femton år i fängelse för olika plogbillsaktioner. Här kan man titta på en video om pjäsen och läsa om Carl Kabat. Han är en katolsk präst som klär ut sig till clown när han med hammare eller slägga avrustar vapen. De flesta plogbillsaktionerna har han utfört i USA men han deltog i den första europeiska plogbillsaktionen 1983 i Tyskland.

fredag, maj 04, 2007

Välkommen plantera vin & fikon i vapenfabrik

Civil olydnad, ickevåldsträning, bad & vandring i skön natur

Göteborg 4-9 augusti 2007

"Var och en skall sitta trygg under sin vinstock och under sitt fikonträd, och ingen skall hota honom" eller henne.

- Mika 4:4


Välkommen plantera vinstockar & fikonträd

inne på vapenfabriken Microwave



Ickevåld för en värld där människor kan leva i trygghet

Vi vill tillsammans med dig börja anlägga en trädgård där människor kan leva i trygghet. Vi vill börja bygga och leva den värld Mika profeterar om (Mika 4:4), där vin– och fikonträd ger människor skydd, mat och dryck. Där kan var och en sitta trygg under sin vinstock och allt förtryck är borta. Detta är en del av "vin- & fikonträdsplanterarna", som startade 2005 och har verkat i Holland, England och Sverige.


Ickevåldsträning och plantering

Vi kommer att börja den 4 augusti med två dagars ickevåldsträning. Vi kommer att träna och planera i vängrupper. En vängrupp består av både stödpersoner och de som gör civil olydnad. Den finns som stöd under aktion, rättegång och straff.

Vi kommer sedan att börja anlägga en vin- och fikonträdgård inne på Saab Microwave i Mölndal, som gör radarsystem till vapen. Detta görs som en proaktiv aktion, där vi initierar konstruktiv förändring utan att använda negativa protestbudskap. Allt vårt handlande sker i ickevåldets anda: vi tar ansvar för våra handlingar och vi bemöter alla med respekt.

Civil olydnad innebär här ett lagbrott, som bygger på öppenhet och ickevåld, där man inte smiter undan från konsekvenserna.

Vi kommer också att ha tid till stillhet, bön, reflektion och samtal. Vi har tänkt att reflektera kring ickevåld som befrielseteologi för den rika delen av världen, med utgångspunkt från Annika Spalde och Pelle Stridlunds bok "I vänliga rebellers sällskap".

Efter aktionen kommer vi att ha tid för stillhet och meditation, samt att prata om det vi gjort och hur vi kan stötta varandra under rättegång och straff.


Välkommen!

Logi ordnas i Rosa Huset, som är tillgängligt för rullstol. Det är beläget nära naturskönt område och badplats. Maten är vegetarisk/vegansk.

Förväntade personliga konsekvenser av planteringen kan vara böter eller kort fängelsestraff samt eventuellt skadestånd. Vid fängelsestraff får du enligt svensk lag automatiskt ledigt från ditt jobb utan att semesterdagar dras. Arbetsgivaren får inte heller avskeda dig pga detta.


Arrangörer

Kristna Freds Göteborg, Kristna Freds Smeder, motståndskommuniteten Fikonträdet – Svenska Freds Göteborg, Speak Civil olydnad & Ickevåld


För anmälan eller frågor

Epost (ta bort mellanslag runt @): vinfikonplantering2007 @ gmail.com
Eller ring Jonas på 0735-97 09 58. Anmälan senast 1 juli.
Ange adress, telefon, email, och ev mat och boendeönskemål.
Överför samtidigt anmälningsavgiften till bankkonto: 9020 41 413 99 (9020 är clearingnummret), bank: Länsförsäkringar. Märk med ditt namn.
Anmälningsavgiften är till självkostnadspris och är 1200:- för arbetande, och 900:- för studenter, arbetslösa och pensionärer. Det inkluderar boende och mat för sex dagar, samt aktionskostnader. Du får dessutom rabatt om du är med i förarbetet. Hör av dig!


Schema

Samling och frukost i Rosa Huset: Kl. 9:00, lördag 4 augusti 2007
Ickevåldsträning & formande av vängrupper: Lördag 4 augusti & söndag 5 augusti.
Under dagarna kommer vi också att ha tid till reflektion, bad, naturskön vandring.
Stöd och rättegångsplanering: Torsdag 9 augusti.
Avslutning: Kl. 16:00, Torsdag 9/8 5 augusti.

tisdag, april 17, 2007

När kyrka och folkrörelser blir oligarki

Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera regerandet i organisationen.

I sin avhandling Tanter och representanter lyfter Gun Jonsson fram två idealtyper av ideella organisationer – oligarki och direktdemokrati. Oligarkin inom organisationen växer fram i sju steg. En uppdelning görs mellan aktiva och betalande medlemmar. Istället för rotation av arbetsuppgifter driver några få spindlar i nätet organisationen. Och istället för att styrelsen koordinerar olika lokal- eller arbetsgruppers verksamheter tar styrelsen över och driver en egen verksamhet. Styrelsen börjar leva sitt eget liv och skyddar sig mot lokala grupper vars verksamhet ibland uppfattas som ett hot mot organisationen. Organisationen ses inte längre som arbets- och lokalgruppernas verksamheter utan som styrelsens och personalens verksamhet.

Gun Jonsson visar att en organisation lika gärna kan organiseras mer delaktigt och demokratiskt. Hon nämner några tekniker för detta. Inom feminismen finns nu en avancerad uppsättning verktyg för effektivare och mer demokratiska organisationer. Det är dags för innovationer, träning och finslipning! Det Gun Jonsson föreslår blir en revolution för många kyrkor och ideella föreningar.

Per Herngren

2007-04-17, version 0.1

Källor

Gun Jonsson, Tanter och representanter, Dilemman i frivilliga organisationer – en fråga om oligarki eller demokrati, Akademisk avhandling vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, No 44, 2006.

Göran Ahrne, Recension av avhandlingen i Sociologisk forskning nr 4, 2006.

torsdag, april 05, 2007

Bortanför protesten

(krönika som publicerades i Göteborgs Fria Tidning 2007-04-04)

Inne på kärnvapenanläggningen i Aldermaston planterade jag och några andra trädgårdsarbetare vin och fikonträd. Efter en kvart kom militärpolisens jeep. Min uppgift var värd och fredsbevarare, och jag gick därför fram till poliserna och välkomnade dem till vår vinträdgård. Dessutom bjöd jag på vindruvor och fikon. De första poliserna hälsade inte i hand och de ville inte ha någon frukt. Medan de låste in sina vapen bak i jeepen hann dock jag presentera alla med namn.

Ett par minuter senare kom fler militärpoliser och de tog oss i hand och berättade sina namn. Några smakade våra druvor och fikon. En frågade om fikonen var rättvisemärkta. En annan bekände att han nog hade varit med oss om han inte jobbat som polis.

Två poliser och två av oss planterare upptäckte att de alla fyra bar vita armband, vilket står för visionen att utrota fattigdomen. En ny grupp på fyra personer som engagerat sig mot fattigdomen hade hittat varandra. ”Vi och dom” började upplösas.

Åtta av oss spärrades in ett par dagar i arresten. Vi agerade som om vi var gäster snarare än fångar. Andra dagen började ett par av vakterna behandla oss som hedersgäster.

Vi planterare som kom från fem nationer hade inspirerats av Mika, en profet inom islam, kristendomen och judendomen. Var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd och inget ska hota henne eller honom. På en rad får Mika med att alla ska få mat och husrum, och att allt våld och förtryck ska avskaffas. Inte som en protest eller vädjan till härskarna. Istället sätter han oss bakom tyglarna.

Vin och fikonträdsplanterarna tog bort alla negativa protest budskap. Vi hade ingen information om faran med kärnvapenkrig. Vi förutsatte att folk visste eller kunde ta reda på allt de ville om kärnvapen. Istället började vi bygga våra mål och visioner.

- Vår plantering av vin och fikonträd var proaktivt motstånd - inte en protestaktion", hävdade konstnären Lizzie från England. Vi säger inte "Nej". Vi ber inte våra ledare att göra jobbet för oss. Vi påbörjar den förändring som vi vill se, och vi bjuder in andra att fortsätta."

Under påsken förra året tog några grupper Lizzies inbjudan på allvar och planterade vin och fikonträd inne på svenska vapenfabriker. Och nu till sommaren, 4-10 augusti, är fler välkomna att fortsätta anlägga vinträdgårdar på SAAB Microwave i Mölndal och Bofors i Karlskoga.

Kanske Gandhis viktigaste bidrag är att olydnaden inte sker som ett nej-sägande, en protest. Gandhi lanserade vad vi kallar postprotest – ett motstånd bortom protesten. Han vänder på hur vi tror förändring går till och målet blir medlet.

Varje organisation, varje gemenskap är ett samhälle. Runt om oss har vi mängder med socialistiska, feministiska, kommunistiska, anarkistiska, kapitalistiska och religiösa samhällen. Några är ointressanta eller dåligt utvecklade. Några har svårt att få tummen ur men de finns där som möjligheter.

Ickevåld är poesi: Det grekiska poiesis betydde att göra och producera - att skapa. Poesi är nya världar som utmanar och stör, tröstar och inspirerar. Poeterna lär oss tekniken för ickevåld och civil olydnad: Gestalta, visa, uppenbara istället för att förklara eller övertala. Poesin öppnar upp nya möjliga världar.

Ickevåld är att skapa avtryck mitt i förtrycket, mitt i våldet.

Som avtryck blir ickevåldet möjligt att upprepa: Upprepningen blir historier, innovationer, vanor, träning, rutiner, institutioner och system. Ett annat samhälle har växt fram.


Per Herngren

tisdag, april 03, 2007

Avancerad 2+4 dagars kurs i ickevåld och proaktivt konfliktingripande

Inbjudan till avancerad trestegsutbildning (2 +4 dagar) i ickevåld och konfliktingripande, med nya mötestekniker.

De senaste tre åren har utvecklingen av tekniker för konfliktingripande och ickevåld accelererat. Det är en spännande utveckling. Tack vare generöst bidrag från Ickevåldskommuniteten Fikonträdet, Fred i Våra Händer och Kristna Freds på tillsammans ca 20 000 kr kan vi subventionera en tvådagars grundkurs och en avancerad fyradagarskurs till ungefär halva priset mot normalt.

Om att leva det samhälle man vill ha

Kurser om hur ickevåld kan användas i vår vardag, men även i solidaritet med medmänniskor nära och fjärran. För att deltagarna ska få tillräcklig övning samt hög nivå på teoretiska och praktiska kunskaper är det max åtta deltagare per kurs.

Praktiska trestegs kurser i
Proaktivt konfliktingripande och ickevåld
med nya mötestekniker och organisationsutveckling

Grundkurs steg 1

Fredag-lördag 4-5 maj 2007

Man ska alltså ha gått grundkurs eller motsvarande för att kunna gå den avancerade. Du kan också gå bara grundkurs utan att gå avancerad.

Fortsättning & Träning för tränare Steg 2-3

Fyra dagar på Solvikens kursgård med badsjö inom 100 m!
Torsdag-söndag 14-17 juni, 2007. Du ska ha gått grundkurs först. För mer info se nedan.

För praktisk info klicka här

lördag, mars 31, 2007

Gandhis fyra råd till kristna

På den intressanta bloggen Jord i skärningspunkten finns några råd från Gandhi till kristna!

fredag, mars 16, 2007

Jesaja och Gandhi

Hm, det tycks som Jesaja tänker som Gandhi. Rätten kopplas inte till nationalstaten eller överheten utan till medmänniskornas ingripande.

Herren såg med misshag

att det inte fanns någon rätt.

Han såg att ingen trädde fram

och häpnade över att ingen ingrep.

Jesaja 59:15-16

Ickevåldslöfte utvecklat av Jona House

Här är ett intressant ickevåldslöfte som Susan Crane som bor i Jona House tog för ett par år sedan. Kanske kan vi diskutera och vidareutveckla liknande löften i plogbillsrörelsen i Sverige.

Vows Taken By Susan Crane On November 16, 2004

Vows for following the nonviolent Jesus while living in a warmaking state:

Recognizing the violence in my own heart, yet trusting in the goodness and mercy of God, I vow to practice the nonviolence of Jesus who taught us in the Sermon on the Mount:

Blessed are the peacemakers, for they shall be called the sons and daughters of God... You have learned how it was said, "You must love your neighbor and hate your enemy, " but I say to you, "Love your enemies, and pray for those who persecute you. In this way, you will be daughters and sons of your creator in heaven."

Before God the Creator and the Sanctifying Spirit, I vow to carry out in my life the love and example of Jesus

• by living, working and resisting in communion with others, by living conscientiously and simply so that I do not deprive others of the means to live; by exercising stewardship, by standing against the violence of consumerism, by a commitment to grow in the spirit of gratitude.

• by striving for peace within myself and seeking to be a peacemaker in my daily life; by striving to love others with a faithful and chaste love, developing just relationships through truthfulness, dialogue, mutuality, tenderness, and intimacy.

• by persevering in nonviolence of tongue and heart; by listening to God as God speaks through other people, creation and events and by growing in a spirit of mutual collaboration.

• by actively resisting evil and working nonviolently to abolish war and the causes of war from my own heart and from the face of the earth; by accepting suffering in the struggle for justice and peace instead of inflicting it; by refusing to retaliate in the face of provocation and violence; by a life of daily, intimate, contemplative prayer with the God of peace; by locating my life near, with and among the victims of imperial power, either by sharing food, shelter and clothing with the poor or by living with them in jail or in some comparable way.

God, I trust in your sustaining love and believe that just as you gave me the grace and desire to offer this, so you will also bestow abundant grace to fulfill it.

Recension av Förrädare av Hans Lagerberg

Landsförrädare kallade P P Waldenström de missionsförbundare som föreslog att samfundet skulle förespråka militär avrustning. Under slutet av Waldenström-epoken, och i slutet av första världskriget, lyckades dock dessa landsförrädare få generalkonferensen att protestera mot krigsförberedelser och upprustning. Men bara några år tidigare hade generalkonferensen uttalat sitt stöd för kung Oscar II och tagit avstånd från norges unionsbrott. Waldenström ifrågasatte fribaptisternas och pacifisternas lojaliteter mot nationen och kungamakten. Här kan vi ana att förrädare är nära kopplat till begrepp som lojalitet och underordning.

Hans Lagerberg har efter fem års efterforskning skrivit en intressant bok om förrädare i historien (Förrädare, Ordfront 2000). Här berättar han de klassiska berättelserna om Judas, Quisling och Brutus.

Men vi får också höra hur 2600 österbottniska bönder tvångsvärvas för Karl XII krig men att bara 700 inställer sig. Och när socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress 1916, manade sina riksdagspolitiker ”icke en man, icke ett öre åt militarismen” så skriker både moderspartiet och de stora tidningarna; landsförrädare!

Lagerbergs bok blir bäst när han fördjupar sina berättelser och låter förrädarna få utrymme. Mellan gestaltningarna kan texten ibland tyngas av exempel och fragmentariska berättelser.

Boken handlar främst om förrädarna i vår historia. Men om man fick önska sig en fortsättning så skulle det vara en utredning förräderiets funktion i vårt samhälle. Det finns ingen som säger, ”hej, jag ska bli en svikare när jag blir stor”. Förrädari är en stämpel som gruppen eller samhället sätter på en individ eller grupp. Ibland kan man i boken få för sig att de enskilda förrädarna genom enkla val skapar sig en karriär som svikare. Men i andra passager visas tydligt hur avvikare, rebeller, befriare bekämpas och stämplas som förrädare.

De historiska berättelserna varvas både med personliga bekännelser och intressanta teorier. En fortsättning skulle dock behövas för att systematisera och kritisk granska alla teorierna om förräderi. Även om författaren medvetet valt berättandet snarare än teoretiserandet så kan man som läsare irritera sig på påståenden som inte underbyggs. Konfliktfyllda grupper som religiösa eller anarkister buntas ibland ihop och ses som något enhetligt och väldefinierat. Trots detta har boken mycket att lära.

Hans Lagerberg ger oss med sin bok en grundläggande lärdom: Förräderiet är något tvetydigt, något som kan vara högst förkastligt men som också kan vara nödvändigt för att motverka sekterism och totalitarism. Författaren har en bakgrund inom Sveriges Kommunistiska Parti och han visar naket hur sektvänstern stämplade de som inte underordna sig partiet eller läran, som klassförrädare.

Boken tvingar oss som baptister, frälsningssoldater eller missionförbundare att reflektera över vad som skulle vara förräderi mot våra samfund eller mot den kristna läran, samtidigt som man kan undra var dagens sunda förrädare håller hus. Hur bryter vi sekterism och underordning inom kyrkan?

Gadgeten innehöll ett fel