söndag, april 15, 2012

'Lycka' finns inte i bibeln

Liberalismens högsta värde (metavärde) är lycka. När vi i morse pratade om lycka strax före gudstjänsten i Rosa Huset, Lövgärdets missionskyrka, kunde vi inte komma på ett enda ställe i bibeln där lycka nämns. Någon som vet? Lycka tycks vara periferert i kristendomen.

Lycka används dock ibland som maktteknik i kyrkor. Den används för att individualisera kristendom. Kyrkor hindras att bli samhällen, riken, som prövar olika sätt att förverkliga den rättvisa och den omtänksamma solidaritet bibelberättelser och profeter kämpar för. Kyrkor blir istället instrument för att göra något med individen, eller för att tillföra indiven något.

Gudstjänst och bön omvandlas dessutom ibland till magisk fetischism som med olika metoder producerar lycka hos individen.

Per Herngren
2012-04-15, version 0,1

6 kommentarer:

Patrik Hagman sa...

I kristen tradition tolkar man lycka som "salighet", och det har ju som bekant en central plats i Jesu undervisning. Den tidiga kyrkan såg därför en tydlig parallell mellan lycka som det högsta målet för människan i den grekiska filosofin och målet för det kristna livet i bibeln. Tydligast är detta säkert hos Tomas av Aquino där lyckan på ett självklart vis är målet för människans liv, och förstås i kristna termer som skådandet av Guds väsen, något som bara är möjligt i det kommande livet. Lycka i detta livet anses dock vara delaktigt i denna fullkomliga lycka, och så att säga peka i rätt riktning.

Så det hänger förstås på vad man menar med lycka. Det finns säkert en stor skillnad mellan vad man menar med lycka i vår sekulariserade kapitalistiska kultur och vad man menar med lycka i kristen tradition.

Leif Herngren sa...

Det ord Jesus brukar i saligprisningarna - Matt 5:3-12 och Luk 6:20-22 - är makários. Det översätts i vår svenska bibel med ordet salig. I engelska översättningar med blessed som betyder välsignad. I den tyska översättningen Die Bibel in heutigem Deutsch, Die Gute Nachricht, 1982 med orden freuen dürfen sich alle, gläds alla ni som.

De olika översättningarna av ordet makários vittnar om svårigheten att finna rätt ord så att man inte får en betydelse av detta ord i överensstämmelse med de svenska ytliga begreppen lycka, lycklig. Då förknippas begreppet inte minst med materiell välgång i stället för detta som Jesu bruk av ordet förbinder med relationer till innerlig fromhet

I saligprisningarna förknippas makários med…
… de som är fattiga i anden
… de som sörjer
… de ödmjuka
… de som hungrar och törstar efter rättfärdighet
… de barmhärtiga
… renhjärtade
… de som skapar fred - tyvärr översatt i svenskan till … de som håller fred
… de som förföljs

Att förknippa begreppet makários med svenskans lycka, lycklig innebär att den djupare betydelse som detta ord har i Jesu bruk av det helt tappas bort. Svårigheten att täcka in ordets djupare bety¬delse söker man därför – som framgår av de olika språken - tolka i olika ord som salig, blessed, freuen. Jesus förknippar makários med levande fromhet som gestaltas i hunger efter rätt och rättfärdighet i att skapa fred också då det leder till förföljelse. Makários är relaterat till gudsrikets kvalitéer.

Detta stryks under än starkare av Lukas som efter saligprisningarna fortsätter med ve-rop över det som inte minst i dag hör samman med lycka som rikedom, mättnad, skratt och berömmelse.

Per Herngren sa...

Tack Patrik och Leif för spännande reflektioner!

Glädje (som nämns i tyska översättningen som en av alla salig-betydelser) är ett intressant ord.

Glädje behöver ju inte alls individualiseras, eller reduceras till individens upplevelse. En fest kan vara glad. En gudstjänst kan vara glad. En grupp kan vara ett glatt gäng.

Patrik: Är det hos Tomas av Aquino som målet för mänskligt och kristet liv börjar reduceras till lycka?

Inom grekisk filosofi finns det ju tidigare. Jag undrar om det finns gnostiker som försökte få in lyckan i kristendomen?

Patrik sa...

Jag gillar inte idén om "reduktion" till lycka - jag tror kritiken måste riktas mot den specifika tolkning "lycka" har i vår nutida kultur. För Tomas är det självklart att lycka inte är en motsats till lidande etc. Om det har skett en reduktion så är det not i det moderna samhället inte i medeltiden.

Jag råkar precis ha bloggat lite om Tomas syn på lycka.

Patrik sa...

När jag tänker lite mera skulle jag säga att den viktiga förändringen sker när lycka tolkas om i helt inomvärldsliga termer - när människans lycka inte längre hänger samman med just skådandet av Gud eller hur vi nu vill uttrycka människans eviga salighet. Jag misstänker att Luther är skurken här - även om han ju ska ha bejakat vardaglig lycka (mat och öl och sånt) så kopplar han inte ihop denna typ av glädje med människans frälsning på det sätt som t.ex. Tomas gör.

Per Herngren sa...

Tack Patrik för spännande dialog!
Mitt begrepp, eller snarare Zizeks, magisk fetischism är nog en direkt kritik av Tomas av Aquino.

Kristendom görs till lycka som uppstår genom skådandet av Gud.

Gud, gudstjänster och bön reduceras därmed till kraft, kraftkälla, batteri - (ladda batterierna). Gud blir då ett instrument, en magisk mekanik, som överför kraft till oss när vi skådar Gud.

Detta är också ett liknande misstag som empirismen. Det verkliga reduceras till skådande av det verkliga, eller skådande av Gud.

Johannes av Korsets mystik, där kärleken till Gud skapar ett fruktansvärt lidande, en skärseld (Själens dunkla natt). Glöms ibland av idag när mystik ska generera individuell kraft, frid eller lycka.

Gadgeten innehöll ett fel